andreaslindahl.com

Semester

site admin — Wed, 06 Aug 2008 16:23:45 +0000

Semestern går mot sitt slut - bara fyra dagar kvar nu - så det är allt läge för en liten rapport.

Körkortet är nu införskaffat och vilar tryggt i plånboken. Uppkörningen, som ägde rum första veckan på semestern, gick bra (uppenbarligen) och även om det inte var ett nöje, så kändes det i alla fall ganska bra under själva körningen. Hade väntat mig nervositet modell värre, men jag lyckades slappna av någorlunda bra, av någon anledning, trots att uppkörningsfarbrorn var lite tyken och retades med mig och försökte stressa upp mig under körningen. Men han var en ganska skön typ, trots allt. Det känns fantastiskt, hur som helst, och jag firade det nya kortet med att hyra en bil på Statoil i ett dygn. Att köra själv för första gången var rejält nervöst till en början, men sedan släppte det. Jag körde dock bara i fyra, fem timmar. Sedan tröttnade jag och lämnade tillbaka bilen.

Och i tisdags förra veckan stack jag, Jenny och Samuel till Barcelona. Det började lite oroväckande med ett SAS-plan som läckte bromsolja, men vi kom iväg i alla fall och landade i ett varmt Barcelona tre timmar senare. Vi begav oss in till de gamla delarna av staden, till den lägenhet vi hyrt, där Carlos gav oss nycklarna i utbyte mot pengar.

De flesta som varit i Barcelona säger att det är en fantastisk stad, och jag kan inte annat än att hålla med. De gamla husen, vissa av dem från medeltiden, och de smala, krokiga gränderna var väldigt mysiga, och jag gillar tempot i staden - hur alla tar det lugnt på dagen och istället vaknar till när skymningen faller och det blir lite svalare. Och vem kan inte annat än älska de många små torgen med uteserveringarna!? Vi höll nästan enbart till i de gamla delarna runt Barri Gotic och El Born, och undvek turistfällorna runt La Rambla så gott det gick.

Det blev många San Miguel och Estrella på både restauranger och barer och vi lyckades hitta några riktiga pärlor, som den lilla lilla baren där ölen kostade 2€ glaset och toalettdörren var anpassade efter smurfar. Eller vad som nästan kom att bli vårt stammis/förfest-ställe - Princesa 23 - där vi mer än en gång sågs dricka Vodka Redbull innan vi stack iväg till klubben Sidecar vid Placa Real och dansade till klockan sex på morgonen. Det var så kul att vi sov till klockan 16 dagen efter.

Vi spanade även in Sagrada Familia, tittade till den maffiga katedralen Santa Maria del Mar och åkte tåg ut till Sant Sadurni d’Anoia utanför Barcelona där Codorniu tillverkar sin mumsiga cava. Där fick vi även åka ett litet tåg i deras enorma vinkällare (där den längsta källargången är en kilometer lång, I kid you not).

De två sista nätterna bytte vi vår lägenhet mot ett fräscht hotell i Barri Gotic. Med pool på taket, så i den plaskade vi omkring en hel del. Det är nämligen ganska så jävla varmt i Barcelona den här tiden på året, visade det sig. Men jäklar vilken bra stad det är, och jag åker mer än gärna tillbaka någon gång.

Och igår kom vi tillbaka till ett svalt Göteborg. Nu är det läge att vila upp sig lite, för till helgen är det dags för Way out West.

Brum brum

site admin — Mon, 24 Mar 2008 19:36:43 +0000

Idag fick jag köra en jäkla massa motorväg på min körlektion. Till Landvetter flygplats och hem igen. Kul var det. Speciellt att köra om. Vrooooom! Och någon gång i maj kan det vara läge för uppkörning, meddelade min lärare. Inte för att jag räknar med att klara det på första försöket. Men ändå. Man vet ju inte.

I övrigt har påskledigheten varit välkommen och helt okej, med trevligt påskkalas i lördags som inte tog slut förrän kl 6 på morgonen. Crazy shit, I tell ya! Så det har varit en bra helg. Ja, inte bara, i och för sig. För jag har även ältat. Och funderat. Och saknat. Men det går över. Det gör det alltid. Men jag skäller på mig själv för att jag ideligen tillåter mig själv att hamna i situationer som inte är bra för mig, och som jag dessutom i mångt och mycket skapar själv. Och för att jag daltar med mig själv och inte pushar mig själv hårdare. Skärpning, Herr Lindahl.

Dröm

site admin — Thu, 13 Mar 2008 01:11:56 +0000

Har just haft en otroligt detaljerad och levande dröm som jag måste skriva ner innan den försvinner ur mitt minne. Så här var det:

Jag dejtade en indisk tjej. Som jag inte var så speciellt förtjust i. Mitt vanliga ältande, tänkade jag i drömform satte käppar i hjulet, typ, men jag körde på ändå. Det var dags för familjerna att träffas för första gången (lite konstigt, med tanke på att det bara dejtades, men visst), och min mor var lite skeptisk till hela grejen. Hon kom dock på andra, mer positiva tankar, när vi anlände till den indiska familjens hus, som hade pool och havsutsikt, och allt förvandlades till en crazy Bollywood-film, med sång och dans och fantastiskt god mat.

Allt väl så långt, kan tyckas, men snart förvandlades drömmen till en slags bisarr utomjordingar-som-kidnappar-människor-film-med-Steven-Spielberg-touch, inklusive John Williams-musik. Short Round, den lille asiatkillen från Indiana Jones and the Temple of Doom, var med på ett hörn, och jag minns att det cyklades och jagades en hel del, a la E.T. Aldrig riktigt läskigt, utan mest spännande. Det var även skurkar, eller pirater, i krokarna, som vi var skyldiga pengar, som vi dock lyckades skrapa ihop. Nästan. För det saknades 20 kronor, vilket jag kom på att jag hade i min plånbok, som oturligt nog låg i mina andra byxor. Jag frågade piraterna om det var okej att jag hämtade dessa. De blev arga, men sade “ok, spring iväg, men hitta inte på något dumt” och sköt lite med sina pistoler. Jag sprang iväg och hämtade pengarna, och när jag kom tillbaka höll utomjordingarna på att beama upp alla i ett av sina rymdskepp. Vilket alla fann väldigt roande och underhållande. Lite otippat, kan man tycka.

Sedan fick mitt undermedvetna nog och bestämde sig för att det nog var bäst att låta Andreas vakna, trots allt. Jag är beredd att hålla med. Någon som är villig att försöka tolka drömmen? Vad skulle Freud ha sagt?

Årets Las Vegas-trip

site admin — Tue, 11 Mar 2008 22:16:10 +0000

Kom tillbaka från Las Vegas i måndags morse. Årets besök i nöjesstaden, och på MIX08-konferensen, var kul och lyckad. Blev inte alls lika trött på Vegas i år, jämfört med förra resan. Johanna och jag drog iväg från Landvetter på tisdagsmorgonen, och efter en öl på flygplatsen i väntan på boarding så infann sig snabbt den rätta semesterkänslan. Flygningen var långsam - och filmerna på planet krånglade, vilket var lite irriterande - men vi missade i alla fall inga flighter den här gången, vilket kändes bra. Och de släppte in mig i landet utan problem - trots att jag glömt att lämna ifrån mig den gröna lappen när jag lämnade USA förra gången - även om de ställde en jäkla massa frågor i immigrations. Men det blev inget Guantanamo för mig. I alla fall inte den här gången. Puh!

Det landades sent i Vegas på tisdagen, så det var läge att hoppa i säng direkt. Upp tidigt dagen där på, men det gör ju ingenting, eftersom jetlagen gör att man vaknar vid 4 på morgonen relativt utsövd, och dags för konferens. Såg keynoten, men fick sedan en fruktansvärd huvud- och nackvärk, så större delen av dagen spenderades i sängen på hotellrummet. Typiskt. Men det gick över.

Konferenspartyt ägde rum på Tao i år, dvs samma ställe som första året. God mat och gratis dryck i ett par timmar. Men i säng någorlunda skapligt - årets Vegas-tripp var förvånansvärt städad. Ganska skönt, eftersom jag ju fyllt gubbe och därför är trött och sliten, och för tillfället ganska ointresserad av galet partajande, mest hela tiden.

Andra konferensdagen började med en massa jobb, så även då missade jag ett gäng sessioner, men sedan lugnade det ner sig och jag kunde stänga av jobbet och istället fokusera på konferensen. Det blev även en liten shoppingtur på eftermiddagen. Hade bland annat i uppdrag att köpa en iPod Touch till Jenny, men blev omedelbart förälskad i maskinen när jag lekte med den i affären, så jag köpte mig en egen också. Underbar liten manick!

Kvällen spenderades på ett steakhouse (herreguuuud, vilket gott kött) och i en bar på MGM Grand innan sömnen lockade oss till sängs.

Mer konferens dagen efter - bland annat en väldigt underhållande keynote med Steve Ballmer (mammen är galen!) - och show på kvällen. Phantom, som jag såg i Stockholm för en jäkla massa år sedan. Då var den grym. I Vegas var den en besvikelse, och hutlöst dyr. Men kul ändå. Highlighten var helt klart när Tompa somnade och började snarka!

Sista dagen var det mer shopping inplanerat, men Johanna drog på sig en rejäl förkylning, så det hängdes vid poolen istället. Inte helt fel det heller. Speciellt när man visste att det var typ 5 grader och regn hemma i Göteborg. Hemresa okristligt tidigt. Gick smidigt, men även jag passade på att bli förkyld någonstans över Atlanten, så de senaste dagarna har spenderats i sängen.

Allt som allt väldigt roligt, och den här gången känner jag att jag faktiskt inte har något emot att göra om det. Om sisådär ett år när nästa MIX äger rum.

Up and away

site admin — Tue, 04 Mar 2008 06:22:13 +0000

Nu drar jag iväg till Las Vegas igen. Samma konferens, samma hotell för tredje året i rad. Lite som Groundhog Day, skulle man kunna säga. I’ll see ya around (hoppas jag)!

Dagens YouTube-filmer

site admin — Mon, 11 Feb 2008 12:10:07 +0000

Eftersom jag inte orkar skriva något vettigt, så får det bli ett par YouTube-klipp istället. Enjoy.

Katie Melua sjunger Randy Newman

Ennio Morricone - Gabriel’s Oboe

A Night to Remember

site admin — Sat, 05 Jan 2008 14:47:42 +0000

Vid halv två-tiden i natt stod jag, Jenny och Samuel i baren på Stearin och tjötade och hade trevligt. Då bestämde jag mig tydligen för att det var läge att svimma. Jag minns att jag blev kallsvettig och yr, sedan blir det svart, och mitt nästa minne är att jag ligger på golvet och undrar hur fan jag hamnade där. Och nej, jag var inte speciellt full om nu någon trodde det. Känns viktigt att poängtera. “Här kan man ju inte ligga som en annan idiot”, tänkte jag, i alla fall, och satte mig i en soffa och mådde trots allt ganska bra. Lite dumt gjort kanske, får då svimmade jag tydligen igen. Ner på golvet än en gång. Pang. Det rings efter en ambulans, då ett sådant beteende av många inte anses helt normalt och stabilt. Jag kan inte annat än att hålla med. Strax dyker det upp två snälla ambulanskillar som stoppar in mig och Jenny - underbara, fantastiska Jenny - i en ambulans och kör till Sahlgrenska.

Väl där får vi vänta. Jenny får lite skäll av en arg läkare/sköterska/man när vi roar oss med att dokumentera mitt sorgliga tillstånd med hennes mobilkamera - ajabaja - och vi retar oss rejält på en full och allmänt labil värmlänning som gapar och skriker på personalen, och som därför tack och lov snart blir utslängd. Jävla miffo. Men i övrigt har vi det ganska trevligt.

Efter ett par timmar får jag ett eget rum, och Jenny kan äntligen åka hem och sova, och jag gör det samma, fast på sjukhuset då, så klart, men det blir inte speciellt mycket sömn alls. Svårt att koppla av på sjukhus, me thinks. Vid sjutiden kommer det in en sköterska som börjar göra en jäkla massa, mer eller mindre, konstiga tester på mig. Det sticks med stora nålar och tappas en massa (egentligen ganska lite) blod, och jag får visa att jag kan stå och blunda utan att falla ihop mm. Det joggas i korridoren och i trappor och man mäter syremättnad i blodet, som tydligen är helt okej.

Sedan får jag vänta igen och strax efter kl tio kommer en läkare som meddelar att allt verkar normalt och att det där tydligen är sådant som händer ibland. Blodtrycksfall med svimning som följd. Helt sjukt.

Det var ett bra sätt att få lite uppmärksamhet, hur som helst, och jag fick ju åka ambulans. Inte fy skam. I’m such a drama queen.

Dagen i korthet

site admin — Sun, 30 Dec 2007 20:32:49 +0000

Upp tidigt för att hjälpa Niklas och Linda med flytt till Stockholm. Sorgligt. Nyårsmiddagsinhandling med Jenny. Roligt. Hockey, Frölunda mot Linköping. Började roligt, slutade sorgligt. Men hittade en liten farbror, i Scandinaviums bar, med Linköpings-keps och bred östgötsk dialekt som verkade ofattbart glad att se mig, särskilt efter att jag berättat om mina Linköpingsrötter. Mycket roligt. Kom på den briljanta idén att promenera hem, tvärs igenom Örgryte, med spontan genväg genom en kolsvart skog full med stenar, grenar, is och lera. Ganska roligt. Vindrickande och ostfrosseri som belöning, när jag väl kom hem. Roligt det med.

Julskinka och poliser

site admin — Wed, 26 Dec 2007 21:30:29 +0000

Tillbaka i Göteborg igen, efter julfirande i Örebro. Trevligt, trevligt. Fick även tid att övningsköra en del, tillsammans med brorsan. Och bilkörandet går äntligen bra igen. Svackan jag hade var tydligen bara en svacka, trots allt. (Jenny hade rätt. Hon är vis hon.) Ett litet drama utspelades dock, när Daniel lurade ut mig på 70-väg - som jag aldrig kört på innan dess - och vi hamnade mitt i polisens stora “ta fast personer som dricker julbord istället för att äta det”-razzia. Många poliser var det, och det gjorde mig allt lite nervöst. Och jag blev snabbt ännu mer nervös, när det visade sig att jag glömt ta med mitt ID-kort, samtidigt som Daniel glömt ta med sig sitt körkort. Jag såg framför mig hur polisen slet ut oss ur bilen och sköt oss i närmsta dike, men konstapeln tittade strängt på oss och sa att han hade kunnat ge oss böter, men “det är ju ändå jul, så off you go.” Schysst. Fast först fick jag blåsa, och det gick bra det med, så klart. Och ID-kortet glömmer jag aldrig igen. Damn, vad skakig jag var i benen!

Nu ska jag försöka vara lite nyttig i mellandagarna - jag har käkat kopiösa mängde onyttigheter de senaste dagarna - innan det blir nyårsfirande.

Kärringstopp is da shit

site admin — Mon, 10 Dec 2007 09:20:58 +0000

I morse var det bilkörningslektion igen. Den här gången gick det så dåligt att det för tillfället känns som att hela dagen, eller till och med veckan, är förstörd och att det är, mer eller mindre, en omöjlighet att jag skulle kunna ta körkort före, typ, 2010. Jag var ofokuserad, virrig och allmänt klantig, med en massa kärringstopp som följd. Fan också. Jag tror att jag tar och cyklar resten av livet istället.